Är det inte lite lustigt? Vi har aldrig vetat mer om barns utveckling och känslomässiga behov. Men jag upplever att vi aldrig någonsin varit så osäkra som föräldrar. Vi läser, lyssnar och teoretiserar. Men var är praktiken?
Jag följer några föräldraskapskonton här på Instagram som gör ett fint jobb. Men ibland blir jag rädd av vissa frågor som dyker upp i frågelådorna. Hur ska jag hantera min två-åring som visar att han ogillar sina födelsedagapresenter? Mitt barn vill bara ha macka utan smör på, hur agera? Det första som slår mig är att det ännu inte landat i dessa föräldrar att deras barn är barn, och inte vuxna. De agerar precis som barn. En liten kotte på två år har inte möjlighet att läsa av rummet och låtsas att han tycker om presenterna för att det inte ska bli pinsamt för föräldrarna nu när släktingar eller vänner lagt ner pengar på presenter. Ett barn försöker uttrycka sin egen vilja och vill inte ha smör. Barnet kanske inte gillar smör, alla vuxna gör inte ens det. Vad är problemet? Varför ska vi rätta till småsaker men låta bli de stora frågorna? Vi blir främlingar för våra barn. Vi umgås inte. Köerna till BUP växer. Och vi är förvånade?
Den tuffa sanningen är att BUP troligtvis inte kan göra så mycket för ditt barn. Vi har en övertro till det vi upplever som auktoriteter. I samhället, på Instagram, osv. Du är mamma eller pappa. Det är du som är auktoriteten. Och det är inte negativt. Använd det för att bygga en stark relation. Umgås med ditt barn, prioritera ditt barn. Alltså på riktigt, offra din tid. Inte dina pengar eller den årliga solsemestern. Det är därför jag gillar friluftslivet. Man blir smutsiga tillsammans. Man äter på marken. Man löser problem tillsammans. Man upplever fina solnedgångar tillsammans. Man sover i ett tält tillsammans. Tillsammans är nyckelordet. Man kan teorietisera föräldraskapet hur mycket man vill, men om man inte går ner på knä och möter barnet med ett skratt och är en trygg famn så spelar de där teorierna inte så stor roll. Du är den viktigaste personen i ditt barns liv, det är en absolut sanning.